Herpes Simplex stadie 3
Jag har fått en massa munsår, två men dom är så pass stora att jag inte ens kan prata, helt ärligt. åkte iväg till akuten vid 12 och fick träffa läkaren runt 14, både läkaren och sköterskan blev shockade över att mitt/mina munsår hade utvecklats(förstorats) så mycket på bara ett dygn.
För att ger något att gämföra med så tänk er vanliga vindruvor, tänk er då tre stycken, i storleken mellanstora till stora vindruvor. Tänk att fästa dessa någorlunda symetriskt på en sida av läpparna. Högra sidan på min sida övre och undre läppen är svullen och varig, den sticker och kliar ... sen ser det riktigt äckligt ut och är mycket känsligt.
När min styvfar som är läkare själv såg mig sa han att jag direkt måste ta medicinen och att detta inte handlade om ett första stadie utan att jag befann mig i ett allvarligare stadie. Mor blev alldeles till sig och beordrade mig att ta första taxin till hennes klinik så hon kunde få titta på mig och bedömma om jag skulle läggas in, om hon skulle sluta jobbet tidigare eller om det räckte med den medicin jag senare skulle ta.
själv kände jag att man bollade runt mig men jag lät dom hållas. För senare diskuterades det om mor eller far skulle skriva ut något mer som skulle kunna hjälpa mitt tillfriskande. och jag hade verkligen ingen aning om vad dom höll på med? jag ville bara få lite mat och medicin och sen lägga mig.
På Samariterhemmet (akutmottagning) så hade dom aldrig sett liknande fall på så kort tid (ett dygn) och ett sådant utseende. Det ser alltså så farligt (äckligt) ut att jag i princip gick med papper för munnen hela tiden, jag låter knappt min make titta på den.
Det märkliga är att läkaren tror att jag har fått detta i samband med min stress och studier, dålig sömn och mycket spring samt att jag utsatt mig för mycket kyla och så vidare. Hela paketet har gjort att min kropp (munnen - herpes) har reagerat så kraftigt. Jag har även fått irriterade, inflamerade lymphkörtlar (tror det stavas så) det är liksom en hård bula strax under käken(utanför käken inte i käken) käns som om jag haft blåmärken såna som gör jätte ont men som bara käns om du rör vid dom. Men jag håller inte med. Jag har haft det tidigare och jag har haft det värre, och då har det varit utan behandling. Då visste jag inte att detta kunde behandlas ens.
Hur som helst så fick jag piller, en sorts pencilin som ska förhindra spridningen och därmed påskynda läkningen. 5 gånger i fem dagar ska det vara. Det återstår att se hur det blir.. jag vaknade verkligen med att munnen var igentäppt och varig. När jag gick upp för att titta på munnen började jag direkt att gråta av rädsla och ångest.
Hur ska det bli med föreläsningarna? Seminarier? MUFU? Hur blir det med min stökiga lägenhet? Hur blir det med tvätten? oj vilka bekymmer?!! Tjejgrupperna? Alla mail och projekt?? jag ska ju ändå vara sjukskriven i minst en vecka sa läkaren.
Man har alltid en plan men Gud har sin ... Jag hade verkligen planer.. men men... man tackar gud för allt för visst finns en mening i allt som sker? det är bara vi som inte har en aning om vad.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
